Tänker inte skriva så mycket. Tänker bara säga att jag är så trött på allt detta tjat om huruvida föräldraförsäkringen ska delas eller ej. Kanske beror det på att jag och A är ett specialfall, ett sådant fall som alla delningsivrare missar. Vi finns inte i deras hjärnor.
Jag läste ett inlägg idag om att delad föräldraförsäkring skulle öka kvinnolönerna. I meningen intill skriver skribenten att det handlar om max 7-8 månader som varje förälder är hemma. Eh, ursäkta mig men jag kan veterligen inte fatta hur 7-8 månader av ett totalt yrkesliv påverkar löneläget. Det som påverkar löneläget är att kvinnor jobbar deltid och vabbar i större utsträckning än männen. Lagstifta bort det istället om ni kan.
Med Alde tog A inte ut en enda föräldradag men vi delade ändå lika tack vare att han studerade. Vi har däremot vabbat i princip lika mycket, han kanske något mer. Med Eskil var jag hemma ett år, A blir hemma ett halvår. Vem tar ut flest dagar? Jo A eftersom det finns en regel som säger att man måste ta ut fem dagar efter barnets ettårsdag för att skydda sin SGI.
Jag blir så förbannad och så trött på att så många tycks tro att en delad föräldraförsäkring per automatik innebär ökad jämställdhet. Så enkelt man gör det för sig. Mina föräldrar var hemma med mig i nio månader innan jag började hos dagmamma. De uppfostrade mig i nitton år innan jag flyttade hemifrån.
Perspektiv folks!