I väntans tider del 17

Det är stor skillnad på att vänta andra barnet mot att vänta första. Ingen överraskning kanske men jag förvånas ändå över att det är sådan skillnad. Det kroppsliga hade jag nog kunnat vänta mig, att alla symptom skulle kännas mer och värre. Foglossning, illamående och andra trevligheter. Det som verkligen förvånar mig är att jag inte alls har särskilt ont i ryggen, något som var en plåga när jag var gravid med Alde.
Men allt det andra, det emotionella. Med Alde läste jag gravidböcker, A läste gravidböcker. Vi köpte kläder, gjorde namnlistor och hade beställt en vagn i vecka 24. Nu, ingenting.

Jag köpte en pyjamas efter ultraljudet och i helgen köpte vi ett par byxor, mest för att vi måste börja någongång. Vi har väl spånat på namn men jag tänker att vi kan prata om det sen. Samma med vagn, samma med bilstol och var ska bebisen ha sina kläder? Äh, det är gott om tid kvar.
Det är ju bara vecka 24, kom igen i vecka 35, då ska vi snacka förberedelser.

Jag har inte ens öppnat en gravidbok och tro inte att det beror på att jag minns allt, nej, så bra är inte mitt minne. Det är bara en skum känsla av att jag kan göra allt det där sen, sen ska jag vara gravid på riktigt. Nu ska jag först jobba ihjäl mig lite till, packa upp alla kartonger, börja odla i pallkragar och färga håret. Sen ska jag vara gravid som man ska. Någon gång lite senare. Bara inte idag.