24 maj 2010

Försäkringskassan

Det är ju fantastiskt detta med det svenska socialförsäkringssystemet. Jag tycker verkligen det, trots att Försäkringskassan inom loppet av en vecka har nekat mig havandeskapspenning och sänkt min SGI med drygt 40 000 om året.
Jag tycker ändå att det är helt enormt att vi har det här trygghetssystemet.

Det jag inte tycker är lika fantastiskt är att det tar sådan evinnerlig tid med handläggningen. Jag har varit sjukskriven på halvtid i mer än en månad och nyss fick jag ett samtal som innebar att min sjukpenning är beviljad. Fem veckor senare och utbetalningen dröjer ytterligare någon vecka.

Vi är lyckligt lottade att tjäna hyfsat bra och ha en buffert så för mig har avsaknaden av sjukpenning inte varit någon katastrof, jag har faktiskt glömt bort de här pengarna. Nu vet jag ju att långtifrån alla har den situationen och tanken är ju inte heller att man ska klara sig utan den sjukpenning man har rätt till. För många, väldigt många, är fem veckors halverad inkomst en katastrof.

Och det är ju det som är mindre fantastiskt, nämligen att trygghetssystemen inte alltid fungerar. Människor måste kunna lita på att den ersättning man har rätt till betalas ut, i tid. Därför tycker jag att det är skandalöst att det kan ta fem veckor att fatta ett beslut om sjukpenning eftersom det kan innebära att nej. Just själva nejet är inte problemet, jag tycker att det är helt rätt att arbetsförmågan prövas. Det jag vänder mig emot är tiden, det ska inte få ta såhär lång tid.
Nu gick det ju bra ändå, den här gången.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar