27 januari 2010

Decenniekrönika

Som många andra har jag ju funderat på att göra en slags krönika över det senaste decenniet. Men eftersom jag är så seg i startgroparna så har det dröjt en månad, men här kommer det.

2000
Jag firade in det nya året på en nyårskonferens i Jönköping tillsammans med fyratusen andra. Det var ett av mina livs häftigaste ögonblick, några minuter innan tolvslaget drogs det igång ett bildspel till tonerna av Final Countdown.
Under året slutade jag högstadiet och sommarjobbade i en sportbutik på sommaren, ett av mina hemskaste jobb någonsin. Jag åkte på cykelsemester till Gotland tillsammans med fyra andra tjejer och vi kände oss vuxna. Jag började gymnasiet, samhällsprogrammet, men bytte till naturvetenskapligt program och trivdes mycket bättre. På nyårsaftonen förlovade jag mig med min dåvarande pojkvän Johan, en typisk tonårsgrej.

2001
Jag gick ettan på gymnasiet och trivdes bra i skolan och med kompisar. Relationen till min pojkvän var inte den bästa men på tonåringars vis höll vi fast vid den ändå. Jag hade inget sommarjobb på sommaren och åkte med min familj på bilsemester till Tyskland för att därefter träffa ett tjejgäng och semestra på Gotland. Det var vidrigt och slutade med att jag och min kära vän A åkte hem några dagar tidigare.
På hösten gick jag tvåan på gymnasiet, en oerhört tuff tid i skolan. Jag fick bra betyg, med undantag i de naturvetenskapliga ämnena och blev stolt över mig själv då jag fick kanonresultat på det nationella provet i matematik.

2002
Efter en tuff start gjorde jag och Johan slut och jag kom över det fortare än jag trott. Jag fyllde 18 år och började gå ut på krogen och småflörtade lite med en kille. Vi sågs några gånger och det blev ingenting men höjde mitt självförtroende. På ett skidläger på våren där jag var med som ledare small det till då en viss A var med. Vi hade träffats tidigare men jag blev panikkär och bestämde mig där och då att det var han med stort H. Vi hade mail- och telefonkontakt och efter några veckor åkte jag hem tidigare från en skidresa till Sälen och vi sågs och båda blev blixtförälskade.
Våren blev en enda lång pendling, jag var galet kär och jobbade hela sommaren och vi sågs inte varje helg. Hösten gick jag sista året på gymnasiet, ägnade större delen av tiden åt att längta efter A och tillbringade massor av ledig tid på tåget mellan Västmanland och Dalarna.

2003
Student och jag mådde inte alls bra, var helt slutkörd av hårt tempo i skolan, ständig längtan efter A och det ledde till att jag sänkte mina ambitioner. Gick ändå ut med bra betyg och studenten var en fantastiskt tid, jag kom hem tyngd med blommor som inte ens rymdes i två tiolitershinkar. Dagen efter studenten flyttade jag hemifrån, upp till Dalarna och ihop med A. Nu började en oerhört jobbig tid som ändå svetsade oss samman som par. Jag skulle sommarjobba inom vården men blev istället sjukskriven för utmattningsdepression efter bara några veckor. Var hemma hela sommaren, sov länge, läste böcker och började känna mig som en människa igen.
På hösten började jag läsa på sjuksköterskeprogrammet och trivdes inte alls.

2004
Jag gjorde praktik på ett hospice, en oerhört nyttig erfarenhet. Vi planerade bröllop och levde på vad som måste vara under existensminium på mitt studielån och A:s studiebidrag. Samtidigt sparade vi pengar till bröllopet.
Vi sökte till Umeå Universitet och jag hoppade av sjuksköterskeprogrammet. Vi flyttade isär under sommaren för att spara pengar och bröllopsplanerade för fullt. Den 31 juli 2004 gifte vi oss i Fläckebo kyrka och det var en ljuvlig dag från början till slut. Några dagar senare gick flyttlasset upp till Umeå och en studentlägenhet några kilometer från universitetet. Jag kom inte in på den utbildning jag sökt utan började läsa religionsvetenskap. A läste juridik och hösten var helt fantastisk. Vi lärde känna vår nya hemstad, fick vänner och njöt av att komma långt, långt bort.

2005
Jag fortsatte läsa religionsvetenskap och nästlade mig in på lärarprogrammet. Jag fick extrajobb i en skobutik där jag sålde skor för glatta livet och våren bestod mest av jobb, plugg, lediga dagar och umgänge. Livet som student var helt enkelt superhärligt. På sommaren jobbade jag som uthyrare och trivdes kanonbra. Vi åkte till Grekland på semester i två veckor och jag längtade hem.
På hösten skrev jag en C-uppsats i religionsvetenskap och började fundera på att forska. Vi firade nyår med vänner och skålade in tolvslaget på ett berg med utsikt över Umeå.

2006
Jag läste de pedagogiska kurserna samtidigt som jag läste litteraturvetenskap. Jag hatade pedagogiken, det var flummigt och jag kände det som om jag slösade med min tid. Jobbade mycket extra och på våren sålde jag mina första frilansartiklar. Vi jobbade hela sommaren och flög ner till Göteborg och hade semester där. Vi tillbringade en helg i Malmö och Köpenhamn med musikfestival, rödvin och massa kärlek. Därefter körde vi upp vår nygamla bil till Umeå där jag började läsa svenska på universitetet. Vi fick en ny lägenhet, en femma vid älven med högt i tak och trägolv. Det var ett rivningskontrakt och hyran var så billig att jag nästan skäms. På hösten fick jag ett erbjudande om att bli studierektor på en högskola i Uppsala och jag tackade ja på studs. Vi sa upp lägenheten, A fick byta till Uppsala Universitet och jag började veckopendla ner till Uppsala.

2007
Vi bodde i Gränby i Uppsala i en lägenhet på nedre botten och jag fällde ner persiennerna då A jobbade på kvällarna. Jag jobbade mest hela tiden, jobbet var tufft och jag kände mig delvis motarbetad som ung kvinna med massa nya idéer. Vi började prata lite löst om barn och innan jag ens hann reagera kom inte mensen och jag var gravid. Någon vecka innan hade vi köpt en bostadsrätt i Sommarro och jag var så glad för att inte behöva bo kvar i vår hemska lägenhet.
Under april och maj mådde jag skitdåligt och i slutet av maj klarade jag inte av att gå till jobbet och blev sjukskriven på heltid i två månader. Jag sov och grät och var gravid och kände mig dålig för att jag inte mådde bra. Vi renoverade hela lägenheten och flyttade in på midsommardagen. Jag trivdes från första stund. Jag fick gå och träffa en psykolog genom mödravården och det gav mig verktyg som jag har haft med mig sedan dess.
Jag var sjukskriven ända fram till förlossningen.
Den 5 december 2007 förändrades så livet när vår älskade Alde Inga Martina såg dagens ljus klockan 10.00 efter en igångsatt förlossning som slutade med ett akut kejsarsnitt. Vi bodde på BB i fyra dagar och jag har aldrig varit så lycklig.

2008
Jag led av amningen och efter mycket om och men slutade jag amma i januari och upplevde en oerhörd lättnad. Våren var helt fantastisk, jag njöt av att vara föräldraledig och vi åkte till New York i sex dagar tillsammans med Alde. På sommaren köpte vi vårat hus och flyttade in och jag trivdes jättebra. På hösten började jag jobba så smått och A skrev examensarbete. Finanskrisen slog till med buller och bång och arbetsmarknaden var stendöd. Vi oroade oss och jag jobbade ännu mer.

2009
A fick ett vikariat i Västerås och vi skolade in Alde på dagis. Han sökte en tjänst i Nyköping, fick komma på intervju och blev erbjuden jobbet i konkurrens med över hundra sökanden. Vi funderade en vecka och han tackade ja. Vi försökte sälja vårat hus hela våren, det gick inte alls och intresset var svalt. Fastighetsmarknaden stod helt still och vi blev erbjudna att sälja till pris långt under det vi själva gett. Vi valde att hyra ut huset och flyttade första juni in i vår våning i centrala Nyköping. Jag mådde inte så bra och hade svårt att förlika mig med att vi skulle bo här.
Vi skolade in Alde på en montessoriförskola och hade en skön semester för första gången någonsin. På hösten fick jag flera nya uppdrag, började jobba åt lokaltidningen och vi gick på massvis med husvisningar. Till slut så köpte vi ett hus, så långt ifrån drömhuset man kan komma men jag trivdes i det från första stunden.
Det föddes bebisar runt omkring oss och vi avslutade 2009 med att konstaterande att det varit ett fruktansvärt jobbigt år med djupa dalar men också med förmånen att få se Alde växa, utvecklas och fylla två år.

4 kommentarer:

  1. Det händer en del på tio år! Känner dock att jag får hjälpa ditt minne: Tjejgänget träffade du redan 2000 och hade då en gotlandssemester till hojs som på de flesta sätt var ganska trevlig (i mitt minne i alla fall). Försöket till repris 2001 var ju som sagt däremot inte så lyckat...

    SvaraRadera
  2. Du skriver på ett inspirerande sätt! Var i Dalarna bodde ni? Vi är samma årgång och om du läst till sjuksköterska i Dalarna borde det ha varit i Falun där jag bor...Och artikeln du skrev om den icke-hörande familjen är med i samma kyrka som mig. Världen är bra liten!/Anna

    SvaraRadera
  3. Em: där ser man, då måste jag ändra. Ja, den första resan var en fin upplevelse tycker jag och något som jag tror vi alla växte av.

    Anna: vi bodde i Säter, där A kommer ifrån. Jag läste vid Högskolan Dalarna i Falun, även om jag hade mitt lärcentra som det så fint heter i Borlänge. Det var trevligt, även om jag hela tiden kände att det inte var min grej, är inte den omvårdande typen...
    Kul att du känner familjen, det var ett av mina roligaste jobb någonsin att skriva om dem!

    SvaraRadera
  4. Du skriver så enormt bra Emma, du har en sån gåva i ditt skrivande.. Underbart att få läsa det du skriver om! Tack för att jag fick läsa och vara med under ditt decennium! =) KRAM

    SvaraRadera