När jag hämtade Alde på dagis vid fyra så fick jag veta att hon ramlat då hon hoppat bland kuddarna. Eftersom hon är mer vild än tam är det inte första gången, skillnaden nu var att hon klagade över värk i ena benet. Hon haltade när hon gick och då jag tog av henne byxorna såg jag att hon var svullen på högra knäet. Hon ville också att jag skulle bära henne istället för att gå själv.
Det blev alltså telefonkontakt med akuten och med sjukvårdsupplysningen där en sköterska sa att det var viktigt att Alde låg stilla med benet högt. Jag antar att sjuksköterskan inte har träffat en tvååring de senaste femtio åren.
Det gick väl sådär, hon låg väl fem minuter åt gången och det var bra för att vara henne.
Vid fem skulle vi ringa igen för då öppnade köbokningen till husläkarjouren. Sagt och gjort, vi ringde och de ville skicka oss till akuten eftersom det är på sjukhuset röntgen finns. Då fick jag ett halvt frispel över att bli kopplade hit och dit hela eftermiddagen så vi fick en tid en halvtimme senare. Precis då kom A med sushin som vi köpte eftersom vi inte hunnit åka och handla.
Tjugo minuter senare hade vi ätit upp sammanlagt 24 bitar sushi och var på väg för att träffa läkaren.
Undersökning och sedan blev vi skickade till sjukhuset för röntgen, tack och lov för långa läskiga kulvertar som gjorde att vi slapp gå ut och ta bilen. Underjordiska kösystem över vad som känns som halva stan är en höjdare ibland.
Alde röntgades och vi fick gå tillbaka till vårdcentralen för att träffa läkaren och det visade sig att inget var brutet.
Idag är det full fart på dagis igen, tack och lov för det!
Alde i stillasittande position på nyårsdagen, hållandes lilla bebisen Alicia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar