Det är något särskilt med sovande bebisar. Rofyllt. Vissheten att det är så oerhört kort gör det än mer speciellt. Just nu känns det som en bagatell att jag blir väckt flera gånger per natt när det är den här lilla killen som väcker mig och är hungrig. Vem kan motstå?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar