Torsdag

Och om jag går tillbaka till tisdagen igen så åkte dottern stjärtlapp på dagis och krockade med ett staket. Många tårar och telefonsamtal senare fick jag lämna jobbet, igen!, och åka till akuten med rödgråten fyraåring. Väl där fick vi snabbt hjälp och fick träffa en fantastisk läkare som lindade bandage om dotterns arm "så det skulle kännas bättre". En klubba senare var livet inte så tokigt ändå.
Inget brutet som tur var, men dottern fick feber på kvällen och tycks vara lika mig även i det, jag får i princip alltid feber vid extrem stress. På dotterns önskan, efter att hon vaknat till liv i soffan på kvällen där hon däckade, åt vi havregrynsgröt till middag.

Igår då, så skjutsade A och barnen mig till jobbet och jag fick faktiskt en hel del gjort. Köpte sushi till lunch som var god och gick ner på stan och handlade vitaminer och en skjorta till A på rea. På seneftermiddagen kom A förbi jobbet och dumpade av dottern som inte ville åka och handla, och hon fick istället sitta på redaktionen medan jag redigerade bilder och skrev bildtexter. Det var emellertid inte så kul som hon trott, speciellt inte som mina kollegor envisades med att PRATA med henne hela tiden. Ve och fasa.
A och sonen plockade upp oss strax innan fem, hem och laga massa fiskgratäng. Jag bakade äppelpaj som vi inte hann smaka på förrän klockan nio eftersom kvällen gick åt till en massa trista hushållsgrejer. Typ vika en miljon tvätthögar, sortera leksaker in i lekrummet och sedan kom A på att han var tvungen att baka någonting att ta med till jobbet eftersom han slutar den här veckan. Mitt i baket tog ingrediens på ingrediens slut och jag ville inte säga att jag redan från början känt att det finns väldigt mycket fika att köpa nere på Ica. Hur som helst som blev det en plåt snoddas till slut och vi kunde gå och lägga oss. Sedan en natt som hackades sönder i småbitar av sonens hosta. På morgonen, gick upp snortidigt och sedan tog A barnen till dagis där sonen ska träna på att äta frukost. När de gått satt jag i tio minuter i soffan och bara stirrade ut i mörkret och lyssnade på tystnaden. Låter jäkligt klichéaktigt men så var det.
Sedan cykla i snömodden tre kilometer till jobbet och så börja jobba, jobba, jobba.
Typ så.