Visst, jag erkänner att jag känner den där förbjudna mättnaden på sommaren, längtan till hösten. Hur jag kikar på höstmode, drömmer om loafers med zebraskinn och att kanske äntligen få mina hett efterlängtade pistols (it ain't gonna happen) eller kanske de här godingarna. Men trots det, trots allt så är det en helt ljuvlig tid just nu.
Tid att gå ut och vattna vår kryddodling på balkongen. Tid att sitta ute på fårskinn och kuddar, tända ljus och lyssna på ljudet av någon syrsa som spelar helt frenetiskt i syrenbuskarna. Kika på tavernalamporna som lyser upp, svagt, och bara vara.
Vår balkong användes inte alls de första två åren vi bodde i huset. Vi förvarade skräp där och jag ska erkänna att det fortfarande står ett och annat som ska slängas. Men vi har också en sitthörna som är den bästa därför att det är där solen ligger kvar längst. Där blir det också väldigt varmt på våren och man kan sitta där, insvept i en filt någon gång i april och liksom drömma om sommaren.
Bänken och bordet är egentillverkade, min pappa har gjort underreden i järn och betongskivorna har vi gjutit själva. Krukan som ormbunken står i har vi också gjutit själva.
 |
| Utsikten från balkongen, ner mot uteplatsen |
 |
| Har lyckats hålla basilikan vid liv i flera veckor och äntligen lärt mig knepet. |
 |
| Vi gillar mojitos - mycket mynta med andra ord. Här en marockansk variant, supergod till couscous. |
 |
| Timjan och rosmarin, de är på upphällningen kan jag konstatera. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar