Vecka 29 och jag är lite less. Foglossning, yrsel och halsbränna kan jag leva med. Men de här hormonerna, inte minns jag att det var såhär sist. Jag gråter för ingenting, hela tiden. Tårarna bara rinner och ibland finner jag mig själv storbölandes och inser inte ens vad det handlade om. Minsta lilla motgång så öppnas dammluckorna. Sist var jag mer arg och sur, nu är jag bara ledsen. För ingenting. Tur det går över i augusti.
För övrigt måste jag ju säga att jag längtar ännu mer efter att bebisen ska födas då våra nära vänner fick sin son inatt. Nu är det bara vi kvar i bekantskapskretsen och det är lång tid kvar till augusti.
Ställ din fråga om energi
11 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar