31 december 2010

2010 - den ultimata listan

2010 var året då de hände. En hel del. Istället för årskrönika kommer här min lista över året som gått.

Årets

Bästa
Sonen, helt klart. Född den 28 juli och lika punktlig som syrran. 14.00. Prick.

Sämsta
Att graviditeten var så fruktansvärt jobbig på slutet. Foglossning och astma, kryckor och jäkelskap.

Handikappade
Jag. Mina kompisar blev trogna följeslagare och jag hatade dem innerligt. Varje dag.

Flytt
Vi flyttade till vårt parhus. Ocharmigt, rätt fult men också alldeles underbart och helt rätt för oss.


Renovering
A snickrade och stod i och jag fick min klädkammare, eller walk-in-closet som man skulle sagt på modebloggarmanér.

Outfit
Uppklätt. Jag har känt mig gravid, gravidtjock och ännu värre, efter-graviditet-tjock, mest hela tiden men har medvetet valt antisunkvägen. Med vissa undantag.

Resa
Jag och A tillbringade en riktigt mysig helg i Kosta. En och en halv vecka senare föddes sonen.

Smärta
Min foglossning. Aj, aj, aj. Smärtan efter kejsarsnittet var peanuts i jämförelse.

Trots
Alde. Shit pommes frit vad vi har bråkat. Nu kan det bara bli bättre, eller?

Inköp
Borde väl säga huset, eller nya bilen men det är för trist. Nej, efter att ha lämnat in knäcket from hell unnade jag mig en obscent dyr handväska. Värd varenda krona.


Jobb
Mitt. Jobbade, jobbade och jobbade lite till. Sen blev jag sjukskriven och hade så långtråkigt att jag trodde jag skulle avlida.

Flopp
Min LCHF-grej. Att käka bacon till frukost är faktiskt riktigt äckligt. Att ta hand om små barn och vara i ketos ännu värre. Men effektivt var det, veckan jag stod ut genererade drygt två kilo mindre på vågen.

Upptäckt
Sonen som upptäckte sina händer. Vilken grej. Alla leksaker i världen kan slänga sig i väggen, händerna is the shit.

Nyhet
Jag var på smällen och outade det i bloggen.

Dåliga samvete
Från mig gentemot Alde. Att inte orka med henne, orka leka eller ens lägga henne eftersom jag inte kom upp från golvet på grund av foglossning var fruktansvärt jobbigt. Med rätta blev hon pappig som tusan. Men nu så!


Prestation
Allt som rörde graviditeten. Jag är så förbaskat stolt över mig själv att jag genomled det. Foglossning, astma, otaliga besök på akuten, kejsarsnitt och liten Eskil, född i vecka 36. Utan att lägga någon som helst värdering i det är jag också förbaskat stolt över mig själv som helammat honom i över fem månader. Det var något jag ville göra, för min skull.

29 december 2010

Den 29 december 2010.

Stökar i Aldes rum, kunde givetvis inte hålla oss ifrån att måla om nu när vi är lediga. Har precis burit tillbaka allting och det blev nästan bra. Nästan på grund av att lådorna som A byggt att förvara grejer i under sängen blev för stora. Sådant gör mig irriterad, få saker får mig så irriterad som sånt. När grejer inte passar, eller för den delen när grejer går sönder.
Nu får han kapa av dem och jag måla dem igen, tänker måla dem gröna istället för vita som de är nu efter att jag målat dem två kvällar. Måste göra om något, annars känns hela felbygget bara så himla onödigt.
Vi fick spontanbesök också som tog med dottern ut i pulkabacken. Sedan blev det spontanlunch med falukorv och potatismos hemma hos oss. Nu är spontanbesöket och A iväg med sina döttrar och slänger skräp och köper armeringsjärn till Aldes rum. Sönerna sover här hemma. Eskil är sjuk, kliig i munnen och har feber. Tänder på G skulle jag tro, jag fasar. Vet inte om jag någonsin kommer att kunna slappna av om han biter mig, har ju tänkt att helamma honom en månad till.

28 december 2010

Dag 30. Ett sista ögonblick.

Uppklädda barn, dan före dan före dopparedan. Kärlek. De är fantastiska!

27 december 2010

Dag 29. Mina ambitioner.

Jag har höga ambitioner, både när det gäller mitt privatliv och mitt yrkesliv. Just nu är därför ambitionen att sänka ambitionerna lite, ja ni hajar kanske.
Men att få fortsätta skriva, utvecklas och skaffa mig mer kompetens är en ambition. Att bygga vidare på vårt inredningsprojekt är en annan. Hålla kontakten med våra fina vänner, en tredje. Och den viktigaste ambitionen av alla är att våra mitt äktenskap och min familj.

26 december 2010

Dag 28. Det här saknar jag.

Jag saknar mycket i mitt liv, därmed inte sagt att jag inte är nöjd och tacksam. Just nu saknar jag främst två saker, en karriärgrej och en relationsgrej.

Karriärmässigt så saknar jag att inte ha något tydligt mål vad jag vill med mitt jobb. Jag sökte ett jobb innan jul, blev en av tjugo som fick komma på intervju men fick det inte. Vi hade bestämt att jag skulle vara hemma på heltid till september, ändå känner jag att jag borde börja jobba. Vill jobba. Jag saknar den där tryggheten som följer med en fast anställning, även om jag älskar friheten med att vara egen företagare.

Relationsmässigt så saknar jag vår familj, särskilt mina föräldrar. Jag saknar så oerhört att ha dem i samma stad. Att få hjälp med Alde, att se hur Alde älskar att leka med dem, vara med dem. Att kunna springa på dem på stan, äta söndagsmiddag och få hjälp med praktiska grejer och hjälpa tillbaka. Det är en sorg i mitt liv faktiskt eftersom det var så innan vi flyttade hit. I princip alla våra vänner har den lyxen och jag kan känna en sorg över att mina barn får träffa sin mormor och morfar och farmor och farfar så väldigt sällan. Jag själv hade förmånen att kunna springa upp till min farmor efter skolan och det var fantastiskt. Det kommer aldrig Alde och Eskil att kunna göra och det finns ingenting jag kan göra åt saken.

Bak och ugnar

Fick en baksten av A i julklapp och den är provad. Gott blev det, riktigt seg och knaprig skorpa. Dock har jag världens huvudbry över hur man egentligen får till sådana där stora bubblor i surdegsbrödet som jag läser om på nätet. Jakten fortsätter.
Jakten på ugn har dock avstannat och vi har beställt en nu på morgonen. Mellandagsrea is the shit!
En sån här blev det, i rostfritt, och jag är övertygad om att jag kommer att bli mer än nöjd. Särskilt med pyrolysen, att aldrig mr behöva skrubba rent en ugn känns inte helt fel måste jag säga.

25 december 2010

Nämen hörrni, det här med bloggande på julen är väl ändå rätt överskattat? Jag nöjer mig med att konstatera att maten var god, granen var grön och det var grannt och glatt i stugan.
Nu ska vi ut och ha skidpremiär för Alde som fick sina allra första skidor igår.

20 december 2010

Måndagar

Det bästa med måndagar är att man får äta söndagsmiddagen som rester. Potatisgratäng och tjälknul gjord av älgstek gör den här måndagen lite mer kulinarisk.

Planeringshjälp

Hej till alla er som läser min blogg!
Vi ska renovera lite i vårt kök i vår och jag håller som bäst på att planera och kolla runt på nätet efter vitvaror, blandare och allt sådant där som behövs.
Vi ska ha vita, klassiska luckor och funderar som bäst på vitvaror. Vi kommer att behålla diskmaskinen samt kyl och frys eftersom de är relativt nya. Vartefter de går sönder kommer vi byta dem mot integrerade, gömda bakom köksluckor.
Nu till min fråga, ska vi välja en vit ugn eller en rostfri? Fläkten kommer att vara helt infälld under ett köksskåp, micron likaså. Jag vill undvika den klassiska kökskänslan eftersom vi alltid äter i köket, även när vi har middagsgäster.
Vad tycker du? Vad är snyggast? Vit ugn eller rostfri?

Kom igen och hjälp mig nu!

Kära Tomten

Kära Tomten

Jag vet att jag redan önskat mig saker av Dig men jag hittar ständigt nya materiella ting som talar till mig. Nu senast kunde jag inte låta bli att klicka mig runt på Internet och det finns så mycket vackert. Så Tomten, om Du har lite utrymme i Din säck skulle jag bli väldigt glad för en fruktskål. Självklart inte vilken fruktskål som helst, utan den här från Asplund.

Tack på förhand!

Bild från Urban Living

Pärlor

Med en glittrig kofta och massor av fejkpärlor tänker jag mota bort tröttheten. Mer glamour i vardagen helt enkelt.

Dagens planer är hemmahäng med sonen, jag tänkte baka bondkakor och göra müsli, pepparkaksgranola för att vara petnoga. Det i sin tur innebär en tur till affären vilket får motsvara dagens träningspass med tanke på mängden snö.
Sedan drar jag till Stockholm och träffar finaste J för en efterlängtad middag och massa prat. Så härligt och jag håller mina tummar så hårt för att tågen går som de ska.

19 december 2010

Kväll

Söndag kväll. Trött efter en läskigt lugn vecka som avslutades med pulkaåkning och kvällsfika hos vänner. Jag känner att jag äntligen kommit ikapp mig själv efter en december som varit galet intensiv.

18 december 2010

Dag 27. Min favoritplats.

Jag trivs på så många platser. Alltifrån i bilen, med två sovande barn i baksätet och A som kör och jag som sköter Spotify, till sängen hemma. Men min absoluta favoritplats är i Laminon. Sitter man i den så ser man våra åtta proppfulla bokhyllor. Man ser kristallkronan och just nu även den fulsnygga guldstjärnan i fönstret. Man ser vägglampetten som ser ut som en biograflampa och som jag och A köpte för 75 kronor när vi var fattiga studenter i Umeå. Rakt fram finns vår TV och kikar jag åt höger står pianot.
Bakom ryggen tickar kitschklockan som jag köpte på loppis och som pappa sprejade svart. Ovanför mitt huvud har jag en lampskärm från Svenskt Tenn som sitter på lampan som A köpte på, surprise!, loppis i hamnen för en hundring.
Kort sagt, här trivs jag. Här finns saker från vårt liv tillsammans. Här är det bäst.

17 december 2010

Dag 26. Mina rädslor.

Mina rädslor handlar om förluster. Att förlora de som står mig nära. Att något skulle hända min familj. Jag tycker det är så obehagligt att jag inte ens klarar av att tänka på det.

11 december 2010

Är det inte den ena så är det den andra, suckar den trötta mamman som tillbringat natten med att byta bajsblöjor, amma och få diverse frispel på treåringen som tyckte det var morgon klockan fyra.
Efter hot, mutor och överflytt till vår säng somnade hon till slut om och sov till åtta. Lillebror tyckte däremot att det var morgon klockan sex.
Denna sömn, denna sömn.

10 december 2010

Ledsamhet och ilska

Jag läser Lindas blogg och gråter. Gråter för att hennes barn kommer att förlora sin mamma. Sedan går jag ut på balkongen och kikar på Eskil som sover i sin vagn. Frisk. Jag också, hela min familj är frisk.
Sedan läser jag det här inlägget och gråten övergår i ilska. Över de ogina kommentarerna, eller för den delen den idiotiska signaturen Anna som vill diskutera huruvida Linda tigger eller inte.
Ideologin är inte intressant tycker jag. Inga pengar i världen kan bota hennes sjukdom, men pengar kan göra tillvaron drägligare för henne och hennes familj.
Så blir jag också lite ledsen för att det, fortfarande, anses som så fult att be om hjälp i Sverige. Då ska man minsann skämmas. Det är dock märkligt att det inte är särskilt pinsamt att få hjälp av socialen eller för den delen a-kassan. Undrar varför.

Dag 25. En första.

...bild av mig och Alde, nyfödd. Tagen den femte december 2007, kring lunch skulle jag tro. Plats, Akademiska Sjukhuset.

9 december 2010

Dag 24. Det här får mig att gråta

Jag är en människa som gråter rätt lätt åt saker som inte berör mig. Det innebär att jag gråter till film, TV, böcker eller om någon berättar något. Sällan sorgliga saker, snarare gråter jag glädjetårar. När jag tittar på Spårlöst så rinner tårarna när familjerna återförenas.
Om jag däremot är upprörd eller blir ledsen gråter jag sällan, då sluter jag mig hellre och stänger av. Det kan göra att jag ibland kan uppfattas som hård eller känslokall men jag har helt enkelt bara svårt att gråta i sådana situationer. Med ett undantag, när jag varit på smällen. Då rinner nämligen tårarna, hela tiden.

8 december 2010

Dag 23. Det här får mig att må bättre.

Massor av saker. Ett hångel med min man, nybakat bröd, en kram av min dotter, att få gosa min son i nacken, få sitta hos min frisör och bli ompysslad. Jag mår bra och bättre av så många olika saker.
Allra bäst mår jag nog under de helger som jag och A smugit iväg, utan barn och bott på hotell. I somras var vi i Kosta och innan det i Berlin. Helgen i Berlin var magisk och jag ser framemot helgen vi ska till London i januari.


Jag i Västberlin, på väg till Starbucks för en fikapaus

7 december 2010

Tycker att det suger att jag måste punga ut med massa pengar på en ny skidjacka. Den jag har går in på elfte vintern och som jag slitit den. Kvalitet är värt sitt pris, helt klart.
Dock är den väldigt sliten och kroppen har ju ändrats en del på tio år. Synd bara att jag är så kräsen och synd att det är så dyrt,
Men nog gnällt, jag behöver hjälp! Tips på bra jackor önskas! Jag tänkte mig en Peak Performance men är öppen för andra märken också. Det behöver inte vara Gore-tex och den behöver inte ha löstagbart foder. Däremot behöver den vara varm. Och snygg.

Dag 22. Det här upprör mig.

(Väljer att ignorera det faktum att det blir lite glapp i mitt listande. Bloggande ska vara kul, punkt slut!)

Det är mycket saker som upprör mig men kanske främst när barn far illa. Det upprör mig så gruvligt mycket att jag till och med har svårt att läsa om det i tidningen. Ja, jag har blivit blödigare sedan jag fick egna ungar men den där ilskan har alltid bubblat upp i mig.
Jag blir fruktansvärt förbannad rent ut sagt när föräldrar inte bryr sig om sina barn, misshandlar och kränker dem. Jag blir så arg och upprörd att jag blir ledsen och det har hänt mer än en gång att jag gråtit av ilska över hur barn blivit behandlade.
Ge er på någon i er egen storlek, helt enkelt!

3 december 2010

Dag 21. Ett ögonblick

Just nu. Jag ammar Eskil. Grejar med min telefon. A ligger bredvid, grejar med sin. Alde sover i sin säng. Så snart Eskil ätit färdigt ska vi också sova.
Det här är livet, just nu livet.

1 december 2010

Dag 20. Den här månaden.

December. Jag har egentligen inga särskilda känslor för december mer än att jag inte gillar vintern men gillar julen. December känns rätt stressig på något sätt. Födelsedagar hit och dit, lucia, kalas, jul och sen så nyår. Däremot är det fantastiskt med december för det finns anledningar att vara inne och pyssla. Baka, slå in paket, göra julpyssel. Allt sådant som det egentligen inte finns anledning för annars, men nu är det liksom legitimt på något sätt.
Ibland önskar jag att jag var mindre minimalist än jag är. Allt detta pyssel, allt detta pynt. Jag vet inte vad jag ska göra av alla idéer jag får.
Ändå är vårt hem betydligt mindre minimalistiskt än exempelvis min goda vän R vars hus är bland det finaste hem jag vet där allt bara är perfekt, utan krimskrams.
Så december, du får gärna komma. Jag gillar dig lite lagom. Din kompis januari däremot kan dra dit pepparn växer. Där finns inga positiva tankar alls.

Fjärilskakor för små prinsessor





Förra veckan bakade jag även rosa mördegskakor. Då gjorde jag såhär:

Mördegen
5 dl vetemjöl
1 dl strösocker
200 g kylskåpskallt smör
1 äggula

Färgat socker
Strösocker
Några droppar hushållsfärg

Blanda ihop mjöl, socker och smör i matberedare och tillsätt äggulan. Kör till en bra degkonsistens. Lägg i en plastpåse i kylen ett tag.
Ta ut och kavla och stansa ut kakor med pepparkaksmått. Det kan vara lite kladdigt, jag brukar kavla ut degen mellan två ark plastfolie, eller så kan man ha på mycket mjöl på kavel och bakbord.

Häll i socker i en plastpåse och droppa i hushållsfärg. Skaka påsen tills allt är blandat.
Strö över sockret på kakorna och grädda dem 5-10 minuter mitt i ugnen på 200 grader.
Låt svalna på galler.

Koka kola


Förra veckan kokade jag chokladkola. Det är så löjligt enkelt att alla kan klara det. Dessutom blir det löjligt gott.

Du behöver:
100 g smör
1,5 dl strösocker
1,5 dl ljus sirap
4 msk kakao
0.5 tsk vaniljpulver (eller 1 tsk vaniljsocker)
Smörpapper
En avlång form, typ sockerkaksform eller brödform
Hushållstermometer (okej, det går utan hushållstermometer också, men det är det inte löjligt enkelt längre)

Klä in formen med smörpapper, jag lägger bara i det och liksom trycker till. Blanda alla ingredienser utom vaniljpulvret i en kastrull. Koka upp och låt blandningen sjuda tills den blir 123-125 grader, beroende på hur hård du vill ha kolan. Jag kokade min 125 grader och den blev rätt hård.
Ta av kastrullen, häll i vaniljpulver och slå upp den heta blandningen i formen. Låt svalna och lägg på en skärbräda när kolan är ljummen, skär upp i små bitar och vira in i smörpapper.

Det trixigaste är att få kastrullen ren. Jag brukar slå upp hett vatten ända till kanten och lägga i en maskindiskmedelstablett. Låt det stå några timmar och sedan är det bara att diska ur.