Berlin, dag 1

Frukostjuice på resturangen i TV-tornet


A vid frukosten.



Tunnelbanan vid Checkpoint Charlie

På väg till hotellet och spaavdelningen

Angenämt problem

Jag hade tänkt att vara duktig och göra färdigt en artikel på fredag, en vecka för tidigt. A jobbar halvdag och på eftermiddagen ska vi åka till Stockholm för ett möte.
Men nu är jag i valet och kvalet om jag ska vara ledig med Alde istället, det känns som om jag knappt hunnit träffa henne den här veckan.
Nästa vecka jobbar jag tre dagar på tidningen, två dagar hemma och då har jag ytterligare en frilansartikel som ska vara klar.
Angenäma problem förvisso.

De små tingen

Förkylningen har slagit till med all kraft och jag är däckad. Trots det ska jag nog försöka jobba imorgon, jag har ingen feber utan är mest bara hängig.

Vi hade en sådan där eftermiddag som jag kommer att kunna se tillbaka på med ett leende. En sådan där som handlar om de små nöjena och om familjen. Vi tog en promenad till stan, Alde fick gå själv, och väl där provade jag lite jackor. Alde sprang på gågatan, det var mörkt och dimmigt och jag och A gick och bara njöt. Sedan gick vi till en tygaffär som har halva priset på allt och jag köpte lite tyg.
Hemma lagade vi mat, egentligen skulle vi haft ett födelsedagsbarn här, men det blir på onsdag så vi åt själva. Sedan lekte jag och Alde med hennes nya leklera som vi köpte på stan och det var riktigt roligt. Alde skrattade och sa vad vi skulle baka och nu badar hon och A tillsammans.
De små tingen är ändå de vackraste.

Jämställdhetsfunderingar

Jämställdhet.

För mig är det ett oerhört viktigt ämne, något som blivit ännu viktigare sedan jag blev förälder till en flicka. Nu gäller det inte bara mig utan nu gäller det henne.
Jag läste någon gång ett citat av en man som sa att alla pappor som har döttrar måste vara feminister. Det är liksom lättare att låta könsdiskrimineringen drabba någon okänd kvinna än sin egen dotter.
För mig är jämställdhet något konkret, som ska appliceras i vardagen. Jag är inget fan av millimeterrättvisa så det handlar inte om det. Snarare handlar det om att mina och A's intressen är lika mycket värda, att mina intressen ska få kosta lika mycket pengar som hans eller att han har lika stor rätt att bestämma vad Alde har för kläder på sig eller när hon borde sova som jag har.

Just de två sakerna, intressen och barn är något där jämställdheten har mil kvar. För hur kan man motivera att man lever i ett jämställt äktenskap då den ena parten kan lägga flera tusen kronor på schyssta fälgar eller ljudsystem medan den andra inte får handla kläder, köpa böcker eller pysselgrejer. Notera att allt det där var exempel och jag ber om ursäkt för de könstereoptypa intressevalen. Naturligtvis kan det handla om helt andra saker.

Men ta det där med fälgar. Bilen behöver hjul och däcken sitter på fälgar. Så långt är allt väl. Det är bara det att på något sätt blir det okej att lägga massvis med pengar på onödigt dyra fälgar eftersom det ändå behövs. Dessutom märks det inte lika väl som om man köper hem en hel bunt med oljefärger eller för den delen går och fixar naglarna. Man får dessutom rätt mycket oljefärger till priset av ett par aluminiumfälgar eller för vad en schysst förstärkare kostar.
På något sätt menar jag att vi inte kan uppnå ordentlig jämställdhet förrän våra intressen är lika mycket värda.

Det andra som jag funderat på är det där med barnen. På något sätt tar vi kvinnor patent på barnuppfostran, kläder till kidsen, veta när de ska sova, äta eller något annat. Samtidigt så menar vi att papporna inte är delaktiga.
Jag har kommit på mig själv flera gånger med att vilja lägga mig i då A väljer kläder till Alde men hittills lyckats att hålla käften varje gång. För vilken rätt har jag till det? Vad ger mig patent på att klä på hans barn bättre än vad han kan själv? Och framförallt, hur kan jag sedan gnälla på att pappan inte tar hand om barnen om jag som mamma inte låter honom?

För många kvinnor finns det ett sätt att uppfostra barnen, deras sätt. Man vet när barnen ska äta, när hon är uttråkad, när man borde leka och när man borde sova. Att man kan göra på två olika sätt tycks inte förespegla många. Om kidsen är gnälliga då mamman har dem så har de en jobbig dag, men gnäller det med pappan så är det hans fel.

Jämställdhet kräver uppoffringar från båda parter. På samma sätt som männen måste backa och släppa in och höja statusen på kvinnors intresse så måste kvinnorna backa och höja statusen på männens föräldraskap. På så sätt blir det inte konstigt och bra att en pappa är en närvarande, aktiv förälder. Då blir det naturligt.

En sådan värld vill jag uppfostra min dotter i.

Sleten

Jag är för trött för att göra så mycket mer än existera men kan ändå konstatera att vi haft en väldans trevlig men intensiv helg med kusinerna. Bland mycket annat så såg vi Slumdog Millionaire igår och det kan ha varit den bästa film jag någonsin sett.
Har du inte sett den, gör något åt det bums!

Velan

Jag är så velig och så sugen på ett nytt hus men med tanke på att priserna på villor i vår kommun rusat mest i hela landet känns det sisådär i magen att titta nu. Rätt hopplöst faktiskt. Kanske sk avi köpa en bostadsrätt istället? Just nu bor vi i en fantastisk lägenhet med stans bästa läge men den är dyr i drift och det känns så oerhört oekonomiskt att bo i hyresrätt.
Gahh, kan ingen bara bestämma åt oss?

Inte tid

Jag tror att jag håller på att bli sjuk, igen. Jag har inte tid och inte lust att vara sjuk. Inte tid heller. Kan man vaccinera sig mot dagisförkylningar?
Det vore bra isåfall

Felsydd

Jag fick svar från Sobea som nu mätt bodysuiten och insett att den är felsydd. Det var ju bra.

"Hej Emma!

Bodysuiten är smal i storleken. Och stl. 92 har vi idag mätt och sett att den är alldeles för smal för sin storlek.

Fabriken har gjort fel vid utklippningen.

Detta kommer att ändras till nästa produktion.

Tack för att du berättade. Detta är första reklamationen så vi visste inte förrän du berättade.

Om du läser vårt mail så har vi aldrig sagt att det är fel på ditt barn =( Tråkigt att du misstolkar.

Vårt bemötande brukar alltid annars uppfattas som positivt.

Vi skickar självklart pengarna tillbaka till dig när du skickat bodysuiten.

Ha en fin kväll!

Bästa hälsningar,

Sobea"

Hemma från Berlin

Helgen i Berlin var fantastisk. Magisk.
Att bara vara jag och A. Bara vara i en pulserande storstad gjorde susen. Jag älskade Berlin trots att första dagen inte var någon wow-upplevelse. Men sedan, lördagen, så visade sig staden från sin allra bästa sida.
Jag är så otroligt förtjust i storstäder. Att smälta in i pulsen, se hur varje stadsdel har sitt eget liv är så härligt. Om det skulle vara möjligt vill jag inget hellre än att bo i en internationell storstad en period, New York allra helst såklart.

Vi tog en del bilder, men hade mest fullt upp med att uppleva. Jag ska lägga in dem sedan. Allra mest förtjust blev jag i Hackescher Markt och Hackescher Höfe, värt ett besök. Vi besökte också Checkpoint Charlie och museet där. Det var intressant men museet var mest trångt. Jag blev också rätt illa berörd av museishopen som sålde bitar av muren och krigssouvernier. Kändes lite magstarkt efter att ha läst om människors tragiska öden och flyktförsök över muren.

Jag önskar att

Jag önskar att jag hade två veckor alldeles för mig själv, som en slags semester i min ensamhet. Då skulle jag:

1. Sy en hel massa, både kläder och andra grejer
2. Skriva på min roman som ständigt växer i mitt huvud
3. Baka surdegsbröd
4. Måla
5. Ta fram alla mina kortskapargrejer och vara kreativ
6. Gå långa höstpromenader
7. Dricka te på ett café med en pocketbok i handen
8. Fota

Tills dess så drömmer jag och fortsätter jobba.

Hej konsument

I min gamla blogg skrev jag en gång ett inlägg där jag svarade på frågorna i DN På Stans "Hej Konsument". Här kommer en repris:

Bästa promenad: Var som helst i Central Park
Favoritgata: Götgatan
Äter lyxmiddag på: Restaurangen
Bästa mikromaten: Mikrar bara popcorn och välling
Favoritförort: Gamla Enskede
Fikar gärna på: Hellmanska gården
Bästa bar: Min bar-erfarenhet är rätt begränsad
Bästa drink: Mojito Bästa brunchen: Måste nog svara den vi gör hemma
Bästa kaffet: Allt som kommer från vår Jura
Här bjuder jag på middag: Bjuder gärna A på middag på Grill, annars hemma
Senaste Stockholmsupptäckt: Sturekatten, riktigt överskattatSenaste teaterföreställning: Var så länge sedan att jag inte minns, kanske Zara på Folkoperan för 2 år sedan
En bra gå bort-present: Lyxigt surdegsbröd eller snittblommor
Favoritlyxartikel: Onödigt dyra anteckningsblock och kalendrar från Ordning&Reda
Läser just nu: Inget, har lånat hem Ladies och Hey Dolly
Läser helst:Romaner
Favoritråvara: Olivolja
Favoritskor: Skinnstövlar
Favoritmärke: När det gäller kläder vet jag inte, Odd Molly kanske. I övrigt så säger jag Apple, allt de gör är snyggt
Favoritfärg: Svart
Klädkonto per månad: 300-2000 kronor
Dricksprocent: Nästan ingenting
Mest överskattade affär: Vet ej
Sämsta köp: Vår MoccaMaster som vi inte använt mer än kanske 4 gånger eftersom vi köpte Juran kort därefterDet dyraste jag köpt: Huset
Favoritprodukt på Systemet: Gott rödvinMotionerar: För lite
Favoritprodukt på Apoteket: Alvdeon och skavsårsplåster
Lyssnar på: Spotify
Senast gnolande: Här kommer Pippi Långstrump...på begäran av Alde
Senaste fyndet: En snygg kappa från H&M för en hundralapp
I Dvd:n/datorn: Dora utforskaren
Mode jag aldrig vill se igen: Ski-pants
Bästa huvudbonaden: En snygg basker
Bästa transportmedlet: Cykel
Återvinner: Papper, tidningar, metall, glas m.m.
Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: Tittar mig omkring

Känns ju tryggt

Känns ju tryggt att både jag och A placerat oss i samma nedre kolumn...Tur man har trevligt och mat på bordet iallafall

Lammbollar

Jag tänkte dela med mig av ett smarrigt recept som är en god, nyttig och mer vuxen variant på köttfärssås och pasta.

4-6 portioner

400 gram lammfärs (kan ersättas med annan färs)
3 msk strömjöl
1 dl vatten
1 ägg
1 dl hackad bladpersilja

1 stor gul lök
2 burkar krossade tomater
1 burk kikärtor
salt och peppar
oregano, 1-2 tsk

Blanda ingredienserna till färsen och låt den svälla 10 minuter. Hacka under tiden löken och fräs den mjuk i olja i en stor kastrull. Tillsätt krossade tomater och kryddor. Låt koka under lock 5 minuter. Under tiden så rullar man färsen till stora bullar, 14-16 stycken. Lägg i dem i såsen och koka under lock 7 min. Därefter vänder man bollarna med en träsked och häller i kikärtorna. Koka 7 min till. Servera med pasta.

Efterlysning

Jag ska skriva en artikel om sjukskrivning under graviditeten och söker kvinnor som antingen är gravida och sjukskrivna eller som blivit nekade sjukskrivning.
Tipsa mig jättegärna om det finns någon som känns igen på beskrivningen!

emmafahlstedt@gmail.com

Vi köpte en bodysuit, en slags heldräkt, av märket Sobea på UnderBARA Barn förra helgen som Alde skulle ha som pyjamas. Den var verkligen kalasfin men hade glesa tryckknappar och en av knapparna gick upp hela tiden. Idag mailade jag och fick snabbt svar från Sobea där de hör och häpna inte skriver att det kan vara något fel på tryckknapparna men att Alde förmodligen har för feta ben:

"Att knapparna går upp har vi aldrig hört tidigare.
Jag skulle gissa att bodyn helt enkelt är för smal i modellen för din bebbe.
Alla bebbar är ju olika i storlek runt benen.
Vi ska tänka på detta till nästa produktion och öka den lite i benvidden."

Både jag och A hajade till inför detta. Nu vet ju inte Sobea att Alde är en väldigt liten och tanig tjej som fortfarande ligger i underkant på viktkurvorna hos BVC. Men ändå, ganska märkligt och rätt kränkande att förutsätta att det är fel på barnet och inte på plagget.
Vi kommer att skicka tillbaka heldräkten, som de erbjöd, och nog inte handla kläder från Sobea mer.

Jimmy Choo

Jag väntar på att Jimmy Choos fantastiska skapelser kommer till H&M. November var det sagt och oh, jag skulle verkligen kunna tänka mig att trängas. Vissa av dojorna var så snygga att man nästan gråter.

Nu vare klippt

Det var ju tur

Vad skönt det är att Internet finns och kan hjälpa oss arma människor fram längs livets väg. 8 sätt till bättre föräldraskap - tada!

Hagamannen

Liksom Alexandra minns jag dagen då Hagamannen greps. Jag jobbade extra på en skoaffär i centrala Umeå då en av de anställda outade nyheten som hon precis hört. För de som inte bodde i Umeå under tiden då Hagamannen härjade tror jag det är svårt att förstå vilken betydelse den mannen fick på kvinnorna och på rädslorna för att gå ut.
Jag pluggade på universitetet där då manliga studenter arrangerade följearrangemang så att deras kvinnliga kursare alltid skulle ha sällskap hem på kvällarna. Jag minns hur kvinnor köpte hund för att de var rädda för Hagamannen och jag minns att vi pratade mycket om det. Jag minns också irritationen jag kände, hur en enda man skule ha sådan förödande effekt på ett samhälle, till slut blev det snarare myten om Hagamannen än själva Hagamannen som skrämde. För allvarligt. En bilmekaniker, som alla beskriver som snäll och timid, satte skräck i Norrlands största stad. Helt sjukt.
Jag är kluven till SVT's satsning "Fallet - Hagamannen". Jag tror inte att vi behöver en dramatiserad version av det som hände för bara några år sedan. Visst, jag förstår att det finns ett stoff i det, det säljer men jag ser inte riktigt poängen. Dels ur Hagamannens barns perspektiv, offren men även samhället. Har vi inte fått nog av honom? Har han inte funnits med tillräckligt länge, dels under alla åren av våldtäkter i Umeå, rättegången och tiden efteråt. Behöver vi verkligen mer publicitet kring allt det?
Men jag kommer säkert att titta. Det är ju sådant man gör.

Ny vagn

Vi ska få ett nytt chassi till vår vagn som skickas idag. Tack för det säger jag.

Dagens

Kläder Underkläder, jeansleggings, en svart stickad klänning
Smink Nada
Hår Typ slitet
Humör Lite halvsur
Shopping Inget, ska lämna tillbaka en pyjamas och få pengar
Planer Jobba, lunch med A, husvisning
Godis Inget
Känsla Uppgivenhet
Problem Egentligen inget
I-landsproblem Skrivkramp
Bästa Det vackra höstvädret
Sämsta Att jag ska jobba inomhus hela dagen

Jahapp

Så var jag sjuk idag och jag som skulle vara inhoppare på lokaltidingen, något jag verkligen tycker är riktigt roligt. Stackars, stackars mig alltså.

Gott

Gott som attans. Rekommenderas.
(och nej, jag är knappast sponsrad)

Den om städning

För någon dag sedan läste jag ett blogginlägg som handlade om höga krav. I det fallet handlade det om mat, att skribenten vill ha hemlagad mat på bordet varje dag och de krav som följer med detta då man är trött och sliten och allt annat också ska skötas om. Jag svarade på inlägget att jag kände igen mig och att det för oss blivit bättre sedan vi släppt ambitionsnivåerna.
Gott så.

Sedan har jag tänkt och tänkt och irriterat mig på mig själv för mitt svar. Det där inlägget har fått igång något hos mig som stör mig. För mig kanske inte maten är dilemmat, jag har helt ärligt släppt alla ambitioner och korv är inte så hiskeligt äckligt ändå. Men ett ställe har jag kvar, där ambitionerna är skyhöga.
Jag pratar om städning.

Alltså Bree Van De Kamp och jag spelar i samma liga, så mycket kan jag säga. Jag drömmer våta drömmar om ett skafferi där allt ligger i exakta rader, i likadana plastburkar. Om golv som glänser och kläder som är prydligt sorterade. Det skulle ju vara okej om det inte fanns två avgörande punkter.

1. Jag hatar att städa. Jag städar nästan alltid i ett litet moln av irritation. Tankarna vandrar och jag muttrar för mig själv att jag inte fattar att det kan bli så stökigt. Jag kanske ska tillägga att min toleransnivå är låg, stök för mig är väldigt sällan stök för A.

2. Jag har inte tid. Jag hinner inte vara Bree Van De Kamp och A hinner inte heller. Dessutom är jag lat och älskar att ligga i soffan på kvällarna och läsa eller se på TV. I ronden mellan pocketboken och dammsugaren vinner alltid boken. Jämt.

Problemet är bara att jag har så svårt att sänka min ambitionsnivå. Jag mår verkligen dåligt då det är stökigt, då sängen är obäddad, det står disk framme och ligger uppsprättade fönsterkuvert här och där. Samtidigt som jag hatar att städa.
Ja, ni fattar.

Imorgon ska vi iallafall inte städa, då ska vi åka till Älvsjö och gå på Stockholmsmässan. Både Hem och Villa, Hem och UnderBARA BARN. Det ska bli trevligt.

Nähepp

Det bidde inget med radhuset. Vi lade ett bud men innan turen kom till oss igen hade det redan sprungit iväg flera hundratusen. Sånt är livet och vi letar vidare. Tills dess så njuter jag i mitt fixade vita arbetsrum och att jag producerat två texter innan klockan 11 idag. Nu ska jag käka lunch och läsa Pillret av Ingrid Carlberg en stund.