25 augusti 2009

Ilsken morgon

Då man startar dagen med att bli irriterad och fortsätter med att bli superarg så känns det som om man borde börja om på något sätt. Det började med att Alde kastade en flaska hårsprej på min fot, fortsatte med att klättra upp på bänken och hälla ut ett glas vatten med mera med mera. Hon är helt enkelt en soon-to-be tvååring som testar gränser och är nyfiken och lite lagom trotsig. Helt underbar, helt beroendeframkallande och tillika den person som får mig att känna ilska som jag inte visste att jag var kapabel till. Jag förstår inte att jag blir så arg och sådana här morgnar, då A börjar redan 06 och jag är själv med henne och allt blir fel, då vill jag bara rymma hemifrån och inte komma tillbaka på länge, länge.

1 kommentar:

  1. De små liven får en att se hela sitt spektra av kapacitet när det gäller känslor i alla fall... Gråt, ilska, kärlek, surhet you name it... Maxat!!

    SvaraRadera