Kreativitet

Jag är en kreativ människa. En sådan som behöver skapandet, vare sig det gäller mat, konst, pyssel eller något annat. Jag mår fysiskt dåligt över att behöva vistas i fula miljöer. Jag kan knappast besöka ett hem utan att i mitt huvud tänka hur man istället skulle kunna göra.

Jag har alltid varit sådan. Alltid drömt om att måla men tänkt att jag inte kunnat. Kanske jämfört mig för mycket med min bror som alltid varit så duktig, i en annan division än mig. Ändå bär jag motivet med mig, åh, vad jag vill köpa färger, duk och staffli och bara skapa. Konst.

Som sagt, jag har alltid varit sådan. När jag bodde hemma kunde vi aldrig bara köpa en julgrupp till farmor, jag fick alltid mina föräldrar att köpa lösa blommor och så gjorde jag den själv. Eller dekorerade paketen. Mina julklappar är så omsorgsfullt inslagna, att jag köper material speciellt för omslagen. Därför har jag så svårt för julfiranden där man bara sliter upp papperet, utan att tänka sig att det ligger en tanke och ett arbete bakom.

Nu, då jag sedan snart ett år har haft kreativt arbete som min enda försörjning så har jag inte skapat just någonting. Jag har inte tagit fram mina pysselgrejer, jag har just inte sytt och att skriva utanför arbetet så att säga har inte existerat, annat än vid vissa tillfällen.
Igår så insåg jag det och insåg att eftersom jag nu har min tidigare kreativa undanflykt som huvudsakliga inkomst, 8-17, så måste jag hitta andra vägar. För att må bra.
I helgen har jag varit lite kreativ och för en gångs skull tagit fram kameran. Det ska jag bli bättre på, det är ju knappast kul att läsa en blogg utan bilder.