Så gott att man grinar

Jag har modifierat receptet på surdegsbrödet. Jag bakade igår, på bara en halvliter, och nu är det tamigtusan nästan perfekt. Det som jag inte lyckas på till är den knapriga skorpan, men annars. Mamma mia, segt, syrligt och fullt av stora lufthål.

Här är receptet:

1 jättestort bröd

2 dl vetesurdeg
5dl kallt vatten
1 msk honung
 0,7 kg (ungefärlig mängd) Manitoba Cream
1-2 msk salt
10 g jäst

Lös upp jästen i vattnet, surdegen och honungen. Tillsätt mjölet och kör i assistent cirka 15 minuter, man märker när degen blir seg och elastisk. Tillsätt då saltet och kör 2-3 minuter till.
Olja en STOR plastlåda med lite matolja och häll över degen dit. Låt vila cirka en timme. Vik därefter degen från långsida till långsida och kortsida till kortsida (På Martins blogg finns utförligare instruktioner hur man gör).
Låt vila en halvtimme och vik igen, upprepa detta två gånger.
(Det går absolut att skippa det här momentet, men jag tror inte degen blir lika luftig då. Om man skippar så låt degen bara jäsa i rumstemperatur i några timmar, med plastfolie över bunken).

När jag vikt den så ställde jag ner den i vårt ena förråd som inte har något element och så fick den vila där, helt enkelt för att jag var bortbjuden på lunch och skulle hämta Alde på dagis. När jag kom hem hade degen vuxit och blivit minst fyra gånger större, helt otroligt.

Baka ut brödet genom att hälla ut det ur bunken på ett mjölat bakbord, dela den i två och forma till två bröd. Knåda inte, bara vik ihop.
Lägg på bakplåtspapper och in i ugnen, stänk gärna lite vatten så att brödet får en bättre skorpa.
Grädda på högsta värmen i cirka 10 minuter, sänk därefter temperaturen till 200 och grädda tills bröden får en innertemperatur på 94 grader, det tar knappt 40 minuter.
Låt svalna på galler utan bakduk.

Förvara brödet inlindat i en handuk i en plastpåse. Ät och njut!